Ibland känns tilllvaron som den hamnat på sned.....

Foto från en morgonpromenad 14:e november

För lite över en vecka sedan miste två unga pojkar sina liv i en tragisk bilolycka, två klarade sig med hjälp av efterkommande vardagshjältar som gjorde en heroisk insats. Man kan ju bara ana sig till att dessa två som fick fortsätta sin livsbana, nu är tacksamma för sin andra chans till att fortsätta leva sitt liv
Hos mig väcktes återigen det här med meningen......vad menar vi med det?
Att de fullkomligt skulle ryckas bort i 19-års ålder.....vad är meningen med det? Vilken mening finns? Ja, jag finner ingen alls!
Hela tillvaron ställs på sned......en slags förlamning av både ord och handling......Varför händer detta?
Jag tänker......det finns människor som lider av både ålderdom och sjukdom och har ingen annan längtan än att få avsluta sina liv. Så händer detta!

Ytterligare något väcks hos mig dagen därpå, när några pratar om pengar, prylar och vad man kan göra och inte, och vad andra tycker om det.......Jantetänk!! Vi är rädda för så mycket, sätter upp så många inre hinder, och tittar alldeles för mycket på hur andra gör.
Ja det blir så futtigt och ytligt i mina öron......herregud är det så här vi håller på och bryr oss när vi har chansen och leva livet fullt ut. Vi har möjlighet att förändra det vi inte vill ha. Eller helt enkelt förändra tankebanor så det tillfredsställer våra behov och möjliggör både drömmar och livsväg.

Jag själv ser också hur jag har gått med på alldeles för mycket under många år. Klivit år sidan och stått ut för att jag borde förstå. Hållt inne med både frustration och sorg för att rädda andra. Men nu går det inte längre....
Jag skuldbelägger ingen, det är helt självpåtaget......
Jag blir så medveten om vad jag inte gör och vad jag borde göra.
Jag har livet för att leva mitt liv.
Jag är tacksam för så mycket, men varit dålig på att visa det.
Jag har möjlighet att göra förändringar, byta tankebanor och använda min tid till att uppfylla mina drömmar och på den väg som känns rätt för mig och mitt liv
Det kan medföra både obehag och rädsla men jag lever fortfarande

Ja, det här är tankar som kommer till mig ibland i novembermörkret

All kärlek och längtan efter att backen skall bli upplyst av vita gnistrande flingor snart...Maria