Förnärvarandetankar....slut eller början.....

Vad jag kan minnas har jag haft ungefär samma känsla så här i slutet av ett år

Den känns lite så där "new age-ig".....om ni förstår hur jag menar

Vilket antagligen beror på att jag väljer att känna så vid den här tiden

Hamnar i ett tillstånd min själ mår bra av

Ett lugn snarare än en oro inför vad ett nytt år kan erbjuda

Men ändå lite av en flumkänsla.......gillar den

Samtidigt som jag kan tänka.........varför skulle det vara skillnad på just den här tiden på året mot den övriga tiden vi lever i

Kanske för att vi av tradition både gör bokslut, nystarter och annat i början av året

Men hur vi vill leva och tillbringa vårt liv har vi ju möjlighet till vilken tid på året som helst

Det vi alla har tillgång till och samma möjlighet att använda oss av, men sällan förstår hur mycket det på verkar är väl våra Tankar......

OM oss själva OCH omvärlden

Hur vi använder oss av dem kan ha många olika orsaker

Visst har det stor om inte Enormt stor inverkan på vad du har fått med dig i livet

Människor som till största delen blivit kritiserade och tillrättavisade och sällan bekräftade 

fortsätter ofta med sin inre röst att kritisera sig själv. Och förbiser sin potential med rädsla för att misslyckas. Lägger ofta sedan ut det på yttre beskyllningar och glömmer/förtränger vem som har huvudansvaret för sina tankar

Men ansvaret för hur de används har vi var och en själva

För att "skylla"(för att hårdra) på uppväxt, personer eller händelser

hjälper ju inte en människa framåt direkt

Jag vet att det kan låta hårt för den som upplevt både trauman, sjukdomar eller vad det nu må vara som fått hindra en människas fortsatta utveckling

Men sina egna tankar kan man bara göra något åt med egen kraft

visserligen med yttre hjälp men den INRE förändring kan man bara göra själv

Det ansvaret är man skyldig sig själv för att nå dit man vill och det är den jag menar är det viktiga

Detta har sagts i århundraden ändå behöver (åtminstone jag)påminnas ideligen om detta

En påminnelse jag visserligen gärna tar för att bli medveten om vad jag tänker om mig själv och mitt det liv jag lever

Så att känna mig lite "new age-ig" gör mig gott och medveten

Ska nog inta den känslan och tanken länge.....om inte föreviga den.....who knows

Ja, det här är mina "förnärvarande-tankar"

Vilka är dina.....frågetecken....

All kärlek....Maria

Underbart att känna in sin stämning

Jag bara älskar dessa morgnar när det fortfarande är mörkt ute och jag får tända ljusen runt omkring mig. Det blir stämning både inom och utanför mig. Det blir t o m mycket godare att äta frukost. Något visst är det allt......
Jag kon nog erkänna att jag inte  lika lätt kan känna in denna känsla av stämning i fullt dagsljus. Det blir ett lugn och en harmoni som jag önskade fick råda oavsett sken. Man kan ju undra varför egentligen. Det är så jag känner i alla fall. Under förmiddagen såg jag en sekvens på  TV4:as program och blev påmind om detta med mindfullness. Vilket råddes till att göras ca tre gånger om dagen för att hamna i ett mer avspänt förhållande till sig själv och omgivningen. Ett mycket bra råd absolut. Men om det heter mindfullness, meditation eller ren avkoppling tror inte jag personligen spelar någon roll. Vi glömmer lätt att bara vara precis där vi är.....just nu! Inte vad som hände nyss eller om en timme utan just NU!
Ja det är väl faktiskt något som kan ge en känsla av lugn, harmoni och stämning av i fullt dagsljus.
BARA VI GÖR DET! Det var just det!
Jag antar många är som jag........börjar i perioder flitigt med meditation för att ta hand om min kropp och själ.....för att efter den tid börja skjuta på det till.....sen.......men som en liten syster brukar påminna mig om.....det blir bara senare! I andra andetag kan man ju undra hur mn kan glömma att ta hand om sig själv. Det låter ju inte klokt när man uttalar det:
-Hej jag heter Maria.....och jag tar inte hand om mig själv.
Nej, vet nån vad.....det kändes då inte stämningsfullt inte.
Nu ska jag bli bättre (igen) på att bara vara.....vad det än heter.....bara det ger en känsla av stämning, lugn, harmoni för ett bättre välbefinnande. Snart stundar ett nytt år med nya chanser till att gå sin livsbana fullt ut.

All kärlek.......Maria

Min jul födde lite tankar

Jag kan inte annat säga än att jag haft en underbar jul. Umgåtts med nära och kära hemma hos min äldsta dotter på julafton. Ätit god mat och godis. Sett de små öppna (berg av) paket, förundras över vem tomten egentligen är.
Är han på riktigt.....varför har han dessa kläder och kommer bara vid juletid.....hur kom han hit??

Visserligen har jag även jobbat hela julhelgen.....vilket ger en annan aspekt på det här med julfirande...... hur olika den kan se ut. Vissa av de jag jobbar med vill bara att helgen ska vara över....vissa låtsas knappt om vad de känner inför denna familjehelg. Vissa tycker den är helt ok. Men ingen jublar direkt

Själv kan jag störas av tanken......är det nödvändigt med alla dessa paket?
Nu menar jag överlag! I genomsnittshemmen! Märk väl!

Vet barnen själva vad dom önskat? Eller vem de fått det av? Finns det något värde för de små i att få "sjutioåtta" paket? Eller kan det vara så att det var (bara) en eller två av dessa som egentligen gav den glädje man (eller jag) vill att det skall ge med en julklapp.
Någonstans därinne hos mig vill jag helst ge av kärlek till mottagaren. Få se en hjärtlig glädje över en present som tänkts eller t o m gjorts till densamme. Det kanske är lite gammalmodigt tänkt. Men då är jag väl gammalmodig då. Trivs med det!
Jag missunnar ingen vad de fått. Märk väl igen!
Men jag tycker nog att det går lite till överdrift med denna julklappshandel. Speciellt när jag märker att det hela tiden mäts........
Jag har lovat mig själv att aldrig låta mig mätas med hur mycket eller hur många jag köper. Det får stå för dom som har problem med det. Om jag mot all förmodan skulle bli "populärare" för att jag köper dyrare eller ger mest.....hoppas jag slippa veta om det och betackar mig den populariteten.
Min intention är att låta de som finns i min omgivning vara dem dom är och älskar dem rätt upp och ner så. och hoppas att också jag får vara just Jag....som jag är.

Men i syvende och sist älskar jag denna helg av mys och massa god mat. Fina filmer och långa promenader.
Det mesta går att kombinera trots jobb och annat.....det mesta beror på hur man fördelar tiden.
Jag är frisk....vad jag vet....och har möjligheten att både jobba och fira jul med min familj.(Även om jag skulle velat vara ledig) Det är ju fantastiskt egentligen. När man vet hur många andra har det runt om i världen och ganska nära runt omkring oss.
Tacksam är vad jag är!
En God fortsättning och härliga dagar önskar jag er alla, fram till det Nya året kommer med nya möjligheter till att ge både kärlek och ett fortsatt chans till utveckling.........all kärlek Maria

Mina tre härliga barnbarn med tomten

Lilla Ida provar kusin Axels mössa. Min fina mamma sittande. I bakgrunden min ena dotters svärmor

Decembertankar

                                             * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * *

Så här i stunder före julen och i det snart stundande nyåret börjar många summera det gågna året. Så också jag. Har jag gjort något av det jag ville med detta år?

Om jag ska vara alldeles ärlig........inte mycket!

Det känns mer som om jag bara sett tiden an så att säga. 

Ändå finns det så mycket jag känner mig tacksam för 

och mycket som jag funderar.......varför har jag inte gjort något åt det?!

Vad är det i mig som gör att jag fortfarande går med på så mycket jag inte vill?!

Jag har en känsla av att......det liksom står still.....stagnation....?

Men vad är det då jag vill?

Ja, ni förstår ju!

Med dessa frågor florerande i huvudet känns det ofta ganska fullt.

Ett tag kändes mer eller mindre som en press att jag absolut skulle göra något speciellt med mitt liv efter cancerbeskedet.

Så pass att jag t o m glömde vad som egentligen hände

Jag helt enkelt förminskade mina egna upplevelser och känslor.....det fanns de som hade det mycket värre!

Mitt var ingenting liksom.......

Jag liksom tillät mig inte riktigt att sörja den del av mig som togs bort.

Visserligen är jag konstruerad efter det.....men kom ihåg! Det är ingen ersättning för sin egen kropp eller vad som hänt.

Så nu i skrivande stund upptäcker jag vad jag tillåtit mig Detta år.......bara varit där jag är just nu

Japp det är så det har varit

Därav känslan också att inget gått framåt.....utanför mig

Men inuti mig har det hänt en hel del

Och jag är så tacksam för min härliga familj med alla tillhörande

Små som stora knasbollar

Tack från hjärtat att ni finns i mitt liv

Bara så där en vanlig eftermiddag i december........Kärlek....Maria

Underbara stunder med olika firanden.......

Alfred 6 år på sitt rum

Längst fram till höger näst längst ut står min Alfred

Förra veckan firades mitt äldsta barnbarn, Alfred, sin 6 års dag. Ibland helt ofattbart att han blivit så stor. Någon dag efter var det dags för luciafirande med hans förskoleklass i Cassels Grängesberg. Alfred var en mycket inlevelserikt sjungande tomtenisse. Han gestikulerade med hela kroppen då han sjöng (vilket ska erkännas ingen av oss trodde han skulle göra......blyghet), men se där hade vi fel. Så Härligt att se.

Ett julspel av de lite äldre barnen

 Jag har även haft lille Axel, näst yngsta barbarnet, till låns en hel helg. Ett riktigt pussgurkebarn som är lika omtyckt av Vår fyrbente vän. Han hade också luciafirande på sitt dagis. Vilket han tyckte var kul en stund, sen var det roligare att stå bland publiken och betrakta sina kamrater från andra hållet

Axel och Arvid....kärvänliga vänner

Axel som är pepparkaksgubben

 

 

Det här är sådan där stunder man samlar på sig i livet och får en att le lite extra.....med andra ord....Kärlek

Jag var (lite grann) till Italien för någon vecka sedan

Rosalies Deli blev en liten favorit

Vem på väggen om inte självaste Gudfadern

För några veckor sedan tog jag och min man oss en liten weekendresa till Örebro.
En fin stad med mycket små fina butiker och restauranger.
Vi fann en liten Italiensk restaurang Rosalies Deli, inte långt ifrån vårt hotell vi bodde på, närmare bestämt Behrn Hotell på Stortorget i centrala Örebro. Sååå fint allting och en mycket trevlig stämning och personal må jag säga.
Det spelades lite soft italiensk bakgrundsmusik hela tiden på restaurangen.......ja man nästan förflyttades till varmare breddgrader bara av stämningen.
Ja, det blev en helg att minnas med glädje.
Sådant vi båda behövde, då vi sällan gör något på tu man hand.
Men ack så viktigt......inte att förglömma!!
Jag kan nog säga med säkerhet att det kommer att bli ett återkommande nöje. Om det nu blir till Örebro igen tänker jag låta bli osagt. Men på tu man hand.......Jajjamen!
(psst......detta inlägg hade jag gjort för länge sedan.....trodde jag....bara glömt publicera. Ja så kan man också göra en dag i december) Kram på er där ute.....Maria

Vårt stora fina rum på hotell Berhn mitt på Stortorget i Örebro