Vad gör att "man" romantiserar konsten.....?

Carolina Falkholt

Ernst Billgren

Jag inledde min morgon med att titta på svtplay, då jag nu för tiden kan tycka det sänds en hel del program helt i min smak. Dessutom samtidigt eller när jag jobbar. Så idag fick det bli lite i konstens tecken. Det ena programmet var Konstkuppen, om graffitimålaren/konstnären Carolina Falkholt "Blue". Det andra Min sanning med Ernst Billgen också han konstnär inom många genrer.
Det jag vill säga med detta inlägg är att jag imponeras av deras sätt att vara. Verkligen två  personligheter på sina högst unika sätt, fullt ut liksom. Å vad jag tycker det är spännande med dessa människor....eller snarare intressanta. Det är absolut inget publikfrieri utan helt och hållet dom själva i allt de gör.
Billgren har ju många gånger omskrivits som motvals och väldigt speciell, med en negativ underton. Ändå måste jag säga att han lyckats fantastiskt bra med att behålla sig själv som han är.
Han berättade även om sin intressanta tanke på jaget/självet och liknade det vid ett vitkålshuvud....

- om vi skalar blad för blad för att nå kärnan vi tror är jaget kanske det visar sig att det är själva bladen tillsammans som är vårt jag (en fin tanke enligt mig)

Carolina Falkholt utför sin målning där hon en gång gått i skolan och mått så dåligt av olika anledningar som en utmaning till det förflutna. Mycket starkt gjort. Hon är verkligen en unik personlighet och har aldrig låtits sig förändrats trots sin känsla av utanförskap genom livet.
Det är två mycket hårt arbetande människor som går in tvåhundrafemtio procent i sitt arbete.
På nåt vis blir jag själv medveten om tanken att det är väldigt lätt att ha en romantiserad bild av konstnärer. Att det målas, betraktas, äter gott, dricker gott rödvin mellan penseldragen....bara gör sådant som  är förnöjsamt liksom. Men så är det sällan, verkar det som i alla fall med dessa två.
Hur som helst så imponeras och njuter jag av att dessa personlig människor som delger oss andra sina liv och konst.
Jag älskar deras unikitet även om jag kanske inte gillar allt de utför i sin konst. Men jag vill betrakta den i alla fall. Det vore bra platt (i alla fall för mig) om man bara fick se samma typ av målningar eller konstform. Det är bredden som tilltalar mig även om jag sedan kanske fastnar mer för vissa saker.
Och att få betrakta någon annans konst kan även skapa igångsättandet av sin egen kreativiteten.
Njut av konsten.....vad det nu är för dig......det tänker jag göra

All kärlek till er och konsten.....Maria

En undran......

Jag undrar ibland........Varför allt detta förklarande om vad vi gör och inte? Inklusive mig själv.
Hur mycket ligger det bara i att få bli bekräftad?  Eller vill man få verifierat att det jag gör är det rätta?
Hur mycket ligger det i att göra det som alla andra men på ett annat sätt......som verkar bättre.....men för vem? Alla dessa bloggar......Facebook....Twitter......Instagram.....mm mm mm
Det är ju fantastiskt att vi kan delge varandra våra tips, ideér, tankar osv och det är väl kanske tanken
Men jag tycker mig se allför många som definitivt inte kan leva utan att bli bekräftade via detta. Fastän det vill sägas att man är så opåverkad av andras tycke.(hm)
Man anar också hur stressade vissa blir när någon gjort något mer än sig själv
Hur andra både lägger till och drar ifrån när de lägger ut något.......men hur är det i verkligheten?
Varför vill vi exploatera oss så till den milda grad idag?
Vi ska visa var vi fikar, äter, läser, sover, vaknar, fiser......yes you name it!
Vi ger varandra fantastiska ord och meningar som förhöjer.....och det är ju bara underbart!
Men när blev vi så här? Säger vi allt detta fina i verkliga Livet? Eller blir det bara (tomma) fraser liksom? För att andra läser detta?

Jag varken utpekar eller menar någon särskild.....kom det ihåg.....men jag tänker och undrar rätt ofta över detta........faktiskt

Nu har jag undrat färdigt för idag

Puss o kärlek......Maria

Ibland blir man förvånad

 

Ja igår kväll såg jag filmen "Hobbit en oväntad resa" i 3D på bio.......riktigt bra må jag säga.

Kanske var det effekten av 3D som gjorde det, för det var ganska läskigt ibland.......om man har höjdrädsla

För att inte tala om vissa figurer som inte var direkt vackra......nej riktigt fula och skulle väl så vara.

Känslan blir ju att man sitter med mitt i det som händer.

Mannen har följt denna fantasyberättelse och ville naturligtvis även se denna

Så det ska nog erkännas att jag mest följde med....därför att......men jag tyckte det var riktigt bra

Ibland blir man förvånad, och det gillas.

Visserligen satt nog jag mycket och tänkte på vilket fantastiskt jobb det måste vara att framställa en sån här film. Herregud!

Lite intresserad bör man nog ändå vara eftersom den håller på i nästan 3 timmar

Ja, som sagt, rätt bra var den allt

All kärlek.....Maria

Det fick helt enkelt bli "Tahandommig"-dagar

Igår gjorde jag en mindre operation efter min bröstrekonstruktion för ca 1 år sedan. En justering helt enkel, som gav två snitt under höger arm.

Min tanke fanns inte ens att jag skulle vara hemma, med tanke på att det är en så pass "liten" operation.

Jag kunde klä på mig hur enkelt som helst efteråt och körde hem.

Men senare när bedövningarna gick ur........inte så skönt!

Nja, jag ska inte överdriva, det har kunnat vara värre.

Jag blev visserligen tillsagd att ta värktabletter "omlott" s a s för att undslippa det värsta, vilket jag också försöker trots mitt (inre) motstånd till tabletter. Och sedan tänka på att inte göra några yviga rörelser eller onödiga lyft.

- Jaha, i min värld innebär det förstås att jag inte kan gå mina hundpromenader med tanke på min fyrbente väns impulsiva ryck han kan göra.

Hur ska det bli?

Sen insåg jag sent igår kväll........vad i herrans namn ska jag till jobbet och göra?

Jag funkar ju liksom p g a tabletterna.

Nej hör nu, fröken duktig, du känner att kroppen protesterar när du tänker på att gå till jobbet.

Vad gjorde du operationen för?

- Jo, för att bli HEL

Vad skulle du sagt om det var någon av dina vänner som gjort detsamma?

Då vare klart!

Det fick helt enkelt bli två "Tahandommig-dagar"

 

 Men tänk att det ändå kan kännas som........jag borde nog gått ändå. 

Nåt hade jag kunnat göra.

Det finns dom som har det mycket värre

 

Jamen, HALLÅ!

Vad har jag för värde på mig själv......Egentligen!

Nu ska jag vara hemma för min egen hälsas skull

Se till att kroppen får chans till att läka ihop sig......än en gång.

Den har gett dig så mycket, så nu kan du åtminstone visa Tacksamhet för det.

 

Så all kärlek till mig och er där ute.....Maria

Livsglädje från ovan

Vad är det som händer med oss (i alla fall med mig) när solen skiner

Idag är det 19 grader kallt och ett strålande solsken.

T o  m vår gamla bod som står i änden på vår gård blir vacker

Bilden kanske är lite grumlig,men det beror på att jag tagit bilden genom fönstret

Jag får lust med en massa,

energin får sig en kick liksom

Livsenergin, glädjen att ta tag i saker

Det kreativa sprudlar i kroppen,

jag får en känsla av att jag haft alldeles för lite av dessa dagar under den sista tiden.

Så underbart när de infinner sig.

*

Jag skrev här först några rader om hur härligt det visserligen skulle varit härligt att sitta ute och dricka mitt kaffe........ 

Precis som att man (jag) aldrig kan vara nöjd som det är just nu

utan att det alltid måste vara på nåt annat sätt

Vi är ju faktiskt lyckligt förunnade att ha våra fyra årstider

då bör vi väl ska njuta av de var och en som de är och inte alltid försöka ändra

De flesta av oss har både tak över huvudet och kläder att anpassa efter årstiden.

Sen kan man ju tycka mer eller mindre bra om olika årstider....naturligtvis

*

Men att njuta av fullt solsken gör gott för min själ.....

faktiskt tror jag det händer något med väldigt många när hon tittar fram på oss

Så njut gott folk.......Njut, när hon är framme

Gör det du har lust till just idag.....

Kanske kan det som "måste" göras vänta till en annan dag

Fyll på din energi med det som gagnar dig

All kärlek......Maria

Konstkupp som väcker......

Imorse kollade jag via svt play på programmet Konstkuppen med Lena Philipsson som programledare.
Den väckte något starkt hos mig. Vad är det som är problemet med oliktänkande i sexualitet. Jag kan väl förstå att det  kan väcka en hel del hos många. Men att det skall gå så långt att folk både misshandlas till bestående skador p g a detta, gör mig rasande. Nu tänker jag på den präst som vigde det manliga paret i detta program.
Vi vet ju att homosexualitet, bi och transexualitet  t ex funnits redan sedan romartiden. I de s k "bättre" kretsarna t o m. Ja förresten, så är det väl än idag, i alla kretsar!
Detta "avvikande" som det brukar kallas, har funnits i alla världerliga tider, men skillnaden är kanske nu att det talas mer öppet om det.
Men att behöva utpekas, vara på sin vakt eller bli hånad för sin läggning, ger mig ont i hjärtetrakten.
När dessa män som vigdes grät av glädje när kören sjöng.....då grät jag också.
Med en viss oro i min känsla.
Måtte dessa två få ha sin kärlek ifred.
Låt deras val få vara deras val även om du inte tycker om den

Sen vill jag säga att jag tycker altartavlan blev ett mästerverk med tanke på allt jobb under endast en vecka......ändå togs den tydligen inte emot som gåva
-Ja, där kan vi också tycka olika

Det ska bli spännande att se nästa programinnehåll

All kärlek och respekt........Maria

Ensamhet, tvåsamhet eller "självsamhet"

Ibland omvärderar jag mina relationer......i hur jag känner mig i dom.

Mycket beror på hur jag mår själv eller vilka val jag gör.

Ofta har jag ett behov av att vara helt ensam och vara mig själv.....I mitt själv....."självsamhet".....exv meditera

Då känns det alldeles underbart att få vara i mina tankar helt ostört liksom

Ibland kan jag känna mig ensam p g a att jag vill vara ärlig, rak och säga det som känns rätt för mig....men det är en vald ensamhet som jag tar......för att vara sann....framförallt till mig själv

Tvåsamheten är en underbar känsla.....att kunna dela med någon annan....det som pågår i livet

Men att vara ensam i tvåsamhet är en känsla jag inte upplever speciellt bekväm.......när jag märker att jag egentligen inte är lyssnad på......tas förgiven

Det är en känsla som tär och äter min energi......ändå låter jag den återkomma

Jag har ju hela tiden möjligheten att välja......hur jag vill ha det..... i och med mina relationer......

men jag kan sällan eller aldrig förändra andra människor

Jag kan göra andra eller nya val

förändra mitt sätt att se

beskriva hur jag upplever det.....helt utifrån mig själv.....utan att anklaga

tala om mitt behov

Ibland tror jag att jag behöver lite av en kombo av alltihop.....för att bli medveten om var jag står....med mig själv

Framförallt vill jag känna mig trygg i mina relationer.....hur dom än ser ut

Och det beror på mig och mina val

Just nu har jag valt självsamheten för att skriva detta

All kärlek......Maria

Under en oskyldigt rosa himmel drogs min längtan till Louise Hay

Jag fick en sådan längtan efter att höra kloka ord med innehåll   imorse under min morgonpromenad.
Vem tänker jag på då......jo...Louise Hay!
Det gör själen så gott....i alla fall min
Denna härliga kvinna med sina kloka ord och tankar, som dessutom kan förmedla dem på ett fantastiskt sätt.
Jag kan bara rekommendera
Det ligger visserligen på denna länk i fyra delar (part1-4) och på enngelska, det tar en liten stund av ditt liv att lyssna. Vilket du med säkerhet är värd.

http://www.youtube.com/watch?v=ykSzdab4SWc

All kärlek.......Maria

Vem tänder stjärnorna.......

Jag är precis hemkommen från en promenad under en fantastisk stjärnhimmel

helt magiskt....denna andra dag på vårt Nya år

Min tanke från början var endast att ta en kvällspromenad efter en arbetsdag, med min fyrbente kärlek för att jag kände för det helt enkelt.

Iklädda reflexvästar, både jag och min vän, tänkte jag först att det skulle bli på tok för mörkt om inte rent av "becksvart".....här ute på vischan.....men jag skulle bara ut!

Visst, mörkt var det.......men m a g i s k t........med hela himlen full av tända stjärnor

det kändes helt underbart.....och vackert.....och helt rätt på nåt sätt

- Tänk att kunna gå så här i mörkret utmed små byvägar å bara känna sådan välbehagskänsla.....njuta av detta vackra

Jag hörde och såg även tåget rusa förbi i full fart och fick en sån där flaschbackskänsla.....pirr i magen.....

HumaNova......Stockholm.....Vilken underbar tid..... Så mycket lärdom.....Så mycket gott för min sökande själ.....saknar!!

Ja tiden kan jag inte vrida tillbaka.....men se till att denna känsla infinner sig i framtiden.....det kan jag!

Jag älskar min landsbygdsmiljö, men saknar den tiden något alldeles vansinnigt ibland

Människorna......tänket....och anonymiteten

Visst finns både Jantelagar och tänkande även i större städer, men chansen till att bara vara utan andras direkta inblandning är betydligt större

Däremot att kunna gå som jag gjorde just ikväll skulle jag nog inte ens våga göra i "storstan" faktiskt

Ja, vem tänder stjärnorna.....?.......Tänkte inte ens på det......bara njöt och befann mig

Önksar er alla en njutbar kväll

Maria