Kärlek på fyra ben

Arvid Persson

heter han min fyrbente kärlek.

(nejdå han har inte självlysande ögon....bara "mamma" som inte lyckats fota så bra)

men full av kärlek är han, min goa vän

Puss

Underbara morgon.......är det sant?

  Ja, nu kan man ju undra vad det är för fråga. Är det en underbar morgon eller inte?
Jag kom bara att tänka på vad jag diskuterade härom dagen med en vän till mig.....just det här med att leverera en sanning till någon annan.
Dessa bilder är tagna imorse på min morgonpromenad. En sträcka på 5-6 km, samma sol, samma by, men sett ur olika vinklar. Alltså helt beroende på vara jag står och tar min bild. För att i nästa stund återge vad som för mig är en underbar morgon. Delge min sanning.
Likadant kan jämföras med när vi skall beskriva hur vi upplever någon händelse eller kanske rent av livet självt.
Det kan helt bero på var i livet vi står just nu. Vad jag har fått med mig i min mentala ryggsäck och hur jag tolkar omvärlden.
Vad är det vi ser och hur upplever vi det?
Jag kan tycka dessa morgnar med frostnupna gräsmattor och solens smekningar på trädtopparna är alldeles underbart och friskt
Medan någon annan kan tycka att det är mest deprimerande och en jobbig tid
Vad är rätt och vad är fel?
Vad är sant och inte?
Ni hänger med vad jag tänker va?
Vi har alla vår sanning....rätt eller fel....det vet vi bäst själva.
Sen anser och tycker jag att vi skall ha full respekt och förståelse, så gott det går, att vi tycker och är olika. Men alla, var och en, behövs och kompletterar varandra. Visst är det fantastiskt.

     All värme och kärlek.... Maria

Skratt och glädje kan aldrig vara fel

För någon dag sedan hade vi utbildning på mitt jobb. Oftast handlar det om ganska allvarliga saker. Om bemötande och tillvägagångssätt, för att det skall bli så bra som möjligt för alla berörda parter.
Vårt jobb innebär alltför ofta även att vi som personal blir kallade för både det ena och det andra av de vi hjälper. Vi vet att det oftast handlar om deras egen frustration och inre upplevelser som läggs ut på oss. Detta av både boenden och anhöriga
Det händer även att vi får varma kramar eller blir godtagna som personal i deras värld som kan vara i kaos.
Vilket värmer något alldeles oerhört. och blir värt jobbet.

Visst det händer att vi blir uppmärksammade av chefer och ledning, men kanske inte så ofta som det behövs.

Mycket p g a detta blir det en viss jargong bland oss personal. En viss humor som oftast innebär att vi får skratta så magen gör ont. MEN va den behövs. Det skulle liksom inte funka annars.....tror jag.

Men att få le, skratta eller överhuvudtaget känna sig i positiva energier är livsnödvändigt för oss som individer.
Det påverkar säkert mycket mer än vad vi kan ana. Utan att du för den skull gå in på några närmare analyser.
Ibland skulle det behövas skrivas på recept.......le, skratta och var glad.
Ja, jag vet, det finns tillfällen det inte känns helt lätt.....men vem har sagt att det är just då du skall skratt eller le. Vi har ju många sidor av oss själva, och alla har vi fått för att använda, vad ska vi annars med dom till.

Jag fick bara en sån där tanke om hur underbart det är att se en leende, glad människa....oavsett ålder eller kön. Det är lika underbart när det händer.

Nej, glöm inte att le till varandra......det är så underbart att möta.....eller ge någon

Ha en härlig torsdag och tänj på smilbanden

Värmande kärlek
Maria

Att gå i "rätt" riktning

Vi pratar ofta om att vi skall gå i rätt riktning eller

Välja den rätta vägen

Vi hamnar i vägskäl och vet inte vilken väg som är den rätta....

Men är det så?

Vet vi inte vad som är rätt riktning?

Eller väljer den rätta vägen just då?

Jo, baske mig....jag tror det

Just då vid det tillfället, när det nu är, väljer vi det som vi tror är det rätta

Även om det så är p g a förväntan eller påverkan

så är valet ändå vårt.

Även om någon annan står och väljer och jag inget annat säger.....

Har jag gjort mitt val och får så också tro (om så är) att det är rätt just då....

tills dess att jag inser annat

Då kan jag göra ett nytt val och välja mig i rätt riktning....för mig

Sen finns det ju massor av vägar, avkrokar och stigar som leder fram till det mål jag har

Mycket sällan är vägen spikrak men riktningen kan vara rätt

Det behövs bara lite extra erfarenhet och kunskap som skall läggas till på vägen 

Sen behöver vi nog var och en till mans sätta upp fingret och känna vilken riktning som är bäst för just mig

Helst helt utan värderingar

Alla och allt behövs på nåt sätt

Praktiker, teoretiker, introverta, extroverta osv osv

Ibland kan man tacka sin lilla "box" man byggt upp och som kanske agerat som ett skydd

men också kunna ta sig utanför den helt handlöst och möta utmaningar för att utvecklas vidare till den potential man besitter

Ja att vara människa kan vara komplicerat men för det mesta alldeles förbaskat underbart

Kram kärlek och höstregnskimmer

Maria

Andlig längtan.....eller nåt mer

 

Sådana här tillfällen när jag på nåt sätt varit sjuk eller känt mig låg på nåt sätt,

infinner sig min längtan än mer till den andliga sidan av mig själv.

Det känns som jag på nåt sätt tryckt undan den eller snarare inte lyssnat på den

 

För även om jag blir sjuk i förkylning, som nu, eller när det varit av allvarligare art

har jag känt mig "hållen" eller hur jag ska förklara

Som om det finns nåt mer, nåt större som omsluter mig och det som är "sjukt", eller symtom på att något inte är ok.

Som en famn att lägga sig i

 

Det som hindrar mig att bara befinna mig där är tjattret som vi ofta har med oss

-men är du verkligen så sålig

-borde du inte gå iväg tll jobbet nu

-tänk va pengar du förlorar dessa dagar

-känn inte efter så mycket

 

Medans den andra sidan säger

-lyssna nu till vad kroppen säger

-ta den tid du behöver

 

Sen händer andra oförklarliga saker ibland,

som i slutet på förra veckan när jag var inne hos en boende på mitt jobb.

Den här mannen brukar spela mycket musik och har cd-skivor liggandes lite varstans i sitt rum

Till saken hör att han har en psykisk diagnos och brukar prata om att det finns nåt på hans rum

 vilket brukar antas som en del av hans hallucinationer, men hur förklarar man det här?

Den här dagen spelade han ingen musik men cd-skivorna låg utspridda

Helt plötsligt när vi pratade med varandra lyfte sig en av cd-skivorna och sprack i två delar

Båda reagerade vi och sa.......men vad var det där

Tja, det kan man ju undra...

Han fick ialla fall bekräftelse på att det finns nåt i hans rum

Jag sökte först logik.....spänningar.....men den lyftes och sprack

Nej.....en enkel förklaring fanns inte kände jag

Nåt mer.....?

Spännande blev det i alla fall

Nu vet jag väl inte om detta ingår i någon slags andlighet

men jag ville berätta just med tanke på att det kan finnas "Nåt mer" på olika sätt

 

Ja det var lite av vad som cirkulerade i mina tankar denna söndagsmorgon

Hoppas ni har kontroll och kontakt med er andliga sida ibland eller ofta

 

All kärlek

Maria

 

 

 

Tillbaka för tidigt....eller.......

Förkylningen som startade redan förra veckan och som höll mig hemma några dagar i början på veckan, men jag var tillbaka på jobbet torsdag fredag, gav sig tillkänna i ny utformning inatt. 

Jag vaknade mot morgonsidan av en huvudvärk som fick mig att må illa. Det var bara att ta värktablett och hoppas att det skulle släppa.
Jag hade ju bestämt att jag skulle gå långpromenader, trädgårdspyssla och ev åka på nåt trevliga evanemang, när jag har ledig helg
- Men tji fick jag.......det är tydligen horisontalläge som lämpar sig bäst för min kropp numera.

Ja, ja , ja jag vet. Jag stannade väl inte hemma tillräckligt länge. Tyvärr lär jag mig aldrig.
Jag tror inte någon på mitt jobb klarat sig från denna envisa sjuka.
Dessutom tror jag vi är lika dåliga på att stanna hemma tillräckligt länge.
Man undrar ju varför......pengen.....japp.....ligger till grund för många
Jag vet också att det finns känslan av att vara "sämre" eller mindre bra för att man stannar hemma vid sjukdom. Visst är det komplext med tanke på att vi ändå har en typ av vårdyrke. Vi borde ju vara dom som stannade hemma för smittorisker och dyligt. Men faktum är att jag tror vi är sämst på just detta.

Nej hörni, nu ska jag titta på körslaget. Sen blir det et program på TV3 med en av mins favoos i, Sanne Salomonsen tillsammans med Jill Johnsson och någon mer. Kan bli bra.

Ha en härlig lördag kväll

Värmande kärlek Maria

Ålder eller bara en siffra

Idag tänker jag hylla mig själv med en blomma jag älskar.....ranunkel

Jag tycker dom är så vackra.

Och hur ofta hyllar och hedrar man sin egen ålder och födelsedag

Äsch, det är väl inget att gratta eller hylla, jag blir ju så "gammal", säger många.

Ja just det, det är väl det som är nåt att fira....att man i så fall Blir gammal

En del fick aldrig uppnå ålder nog för att ens få kallas sig gammal

När slutar man hylla?

Ska alla vara "unga" för att firas på nåt sätt

 

För mig har det kommit att bli mest en siffra

Att jag blir äldre/gammal eller vad man nu vill kalla det, gör mig nada faktiskt

Rätt skönt i denna ålderfixerade värld

Vilket är jag är född kan jag inte göra något åt

Det är ju fantastiskt för varje år jag får, känner jag

Vi vet ju alternativet......

 

Så Tack för ännu ett år 

Jag önskar mig att det bara blir bättre

Värme kärlek och åldersglitter...hihii

Maria

Sötsaker för foten

Jamen.....hur lycklig blir man inte när man får sådana söta saker i brevlådan.

Visst är dom söta?!

Jag tror jag skrivit tidigare någon gång att min mamma är en kunnig hantverkare och är mycket kreativ.

Hon har nu för tiden något för händerna för jämnan.

Dessa vackerheter kommer att komma väl till pass nu när vi möter den kallare årstiden i vårt avlånga land.

Så Tack lilla mamma, dessa kommer att värma gott.

Puss kärleksbombardemang å kramar

Maria

En rosa månad med mycket tankar

Denna oktober månad som går i rosa med tanke på bröstcancer, insamlingar och bidrag till fortsatt forskning och hjälp till oss som en gång fått den diagnosen.

Jag tycker det är fantastiskt......men......det minner mig också om hur det en gång varit.

Det är inget jag tänker på dagligdags......absolut inte!

Jag hade fullt förtroende direkt till vår sjukvård....

Men en viss oro finns ändock där just i denna påminnelsens månad om att det kan hända igen.

Garantier har ingen......om nåt faktiskt

Tacksamheten till att jag är den jag är idag är stor

För snart två år sedan då jag fick mitt besked fanns det ändå tillfällen då jag lekte med tanken......tänk om..??!!

Vad skulle jag göra då?

Nu tänker jag.....

Gör jag det då?

Om inte......vad hindrar mig nu?

Ja denna rosa månad får mina tankar att cirkulera i livets stora banor

Men tacksam är jag och det är gott nog....för mig

Puss    Kram   å    Kärleksbomber

Maria

Från vackert landskap till sängläge

Jag har i helgen tillsammans med några av mina nära och kära besökt Karlstad.
Uttrycket som staden är känt för, "sola i Karlstad", gav sig väl tillkänna.
Med hela sin prakt sken solen i de två dagar vi befann oss där......så vackert så.
Jag har även hört tidigare att folk är väldigt tillmötesgående där, vilket också verkade stämma faktiskt.

Stugan vi bodde i på Skutberget

Inuti stugan

Ser ut som en sommarbild fast det är i början av oktober

Tidiga morgnar med långa promenader intill frostbelagda gräsmattor 
En mycket lättsam och skrattfylld helg med både onödig och "nödig" shopping, som många av oss kvinnor gillar.

Tyvärr slutade helgen med att jag nu är rejält förkyld och mer eller mindre sängliggande.
Ja, det var redan på gång innan jag åkte men på nåt vis lyckades jag stävja den under vår Karlstadsvistelse. Men redan på hemvägen därifrån gav sig hela min kropp tillkänna.
Natten innebar sedan frossa och vakenhet, så dagen har tillbringats i horisontalläge.
Visserligen är jag ledig från jobbet även denna dag.......men den hade ju kunnat tillbringats på annat sätt kan man tänka. Men.....nu vart det så här....då är det väl så här det skall vara för mig just nu. Ni vet...det blir det där läget man endast bara får gilla helt enkelt. Om det nu är så "gilligt". Ja, ja......det är så det är Nu.