Undran och tankar

Jag har vad jag kan minnas, alltid haft den inställningen att allt har en mening.

Vi är där vi skall vara just nu......

Men ändå infinner sig ofta undran över.....vad gör jag här....vad tillför det här mig....eller jag denna plats/person/ situation??

När jag gjorde mina val....var det det här jag hade tänkt eller förväntat mig?

Lika ofta som jag älskar livet som det ser ut....tacksam för det jag har.....känns det som jag går på halvfart och håller stora delar av mig själv tillbaka

Ställer mig i ledet och bara passar in

Får liksom inte plats där jag befinner mig

Eller ännu "rättare" sagt......GER mig inte den plats jag egentligen behöver

Däremot när jag går mina promenader och dessa tankar huserar i mitt medvetande, känner jag den frihet jag behöver. Skogen jag går i höjer mitt inre tak och jag kommer närmre min potential

Jag kan se både bilder och lösningar på mina tankar och ideér

Men varför låter jag då mig begränsas när jag får denna möjlighet?

Eller det kanske är så....att jag är precis där jag skall vara....just nu;=)

Med all värme önskar jag er en härlig dag med mycket kärlek och sång denna sista dag i april

Maria

Trött...eller trött

Så här, som på bilden, känner ja mig allt som oftast just för tillfället. Jag vill så mycket men är så i grunden trött.
Trots att jag både mediterar,yogar och promenerar infinner sig den ofantliga trötthet.
Det går liksom inte att hålla emot.
Egentligen är det en skön trötthet, men samtidigt så bedövande.
Nästan lite irriterande.
Men men.....det är så det är just nu!
Jag brukar råda andra till att känna vad kroppen har att säga, lyssna på den och följ sina behov.
Men tänk att när det kommer till en själv...är det liksom något annat. Jaha och varför skulle då inte jag själv lyssna på min kropp och mina behov. Det är nog bara så......att gilla läget. Lägga mina inre krav på mig själv åt sidan. Vara trött och ge mig den vila och sömn jag antagligen behöver för att ladda inför kommande händelser och upplevelser. Vad det är vet jag inte. Men kraft behövs tydligen.
Många av oss känner ju av denna bedövande "vårtrötthet" som vi kallar den. Jag tycker bara att det låter så bakvänt att man blir trött denna underbara årstid. När allt börjar knoppa och är på gång inför ännu en ny årstid. Det logiska borde väl vara att man är pigg, nyfiken och förväntansfull.
Se där.....nu kom ett icke godtagande igen. Nej nu är det så här det är.
Hihiii....tänk er själva om vi gjorde som björnen på bilden. Mitt i samhällena "hänger" folk lite överallt och tar sig en "tuppis". Lite latjo. Nejdå, vi trugar oftast på, kämpar emot och vill att allt ska funka ändå.
Man kan ju undra om vi tycker det är nåt typ av fel att följa, lyssna och ge oss själva det vi behöver ibland.
Eller......

Frigörande andning - magisk upplevelse

Jag har inte berättat det häftiga jag varit med om förra veckan.

Något som jag mest tänkt händer andra eller som man bara läser om.

Visserligen har jag gjort frigörande andningsövningar förut, men aldrig uppnått denna känsla som infann sig den här gången.

Nu vet jag inte om ni vet hur det går till,men jag kan beskriva så gott det går.

Jag låg som på en massagebänk, ombonat och skönt

Terapeuten ber en att andas djupt och metodiskt......hela tiden.

Hon håller den kontrollen eftersom man efter ett tag ofta slutar att andas

Efter en stunds kraftig andning börjar det hända grejer.....

Min upplevelse var att det var ett mycket starkt ljus....alltså mycket starkt

Min kropp var just bara kropp, frånkopplad både armar och ben

Munnen fanns heller inte,  jag bara befann mig....medveten om vad som hände

Orden behövdes inte utan det var känsla av ett otroligt välbehag

Nånstans försökte hjärnan förstå eller ifrågasätta men jag fick bara till mig att ha tillit

När jag fullständigt bara släppte kändes en fantastisk känsla......."det är alltså så här det ska kännas"

Wow....så här vill jag känna

Så här vill jag må

Underbart.......varmt......och kärleksfullt

Låt mig stanna i det här

Från den känslan till en mörklila färg......lite oroligare.....konturer....former

Jag såg mig själv i vardagliga situationer......där jag hör hemma

Och där jag inte hör hemma

Inte obehagligt men medveten om vad som händer i  mig och med mig

Ja det var så häftigt alltihop

Absolut inget man kan göra på egen hand,men under kontrollerade former.....en fantastisk känsla

Men som sagt, jag har gjort frigörande andning förut men aldrig uppnått detta.

Det kändes som, grundaren till psykosyntesen Roberto Assagioli, ville hävda:

Jag har min kropp....men jag är inte min kropp

Jag har mina känslor....men jag är inte mina känslor

Jag har mitt intellekt.... men jag är inte mitt intellekt

osv

Jag är så mycket mer

Jag är ett centrum av ren självmedvetenhet och vilja

Denna känsla jag fick då satte i flera dagar ganska starkt, men har försvagats sakteliga

Men den kan förnimmas och plockas fram och ger en sån där pirrande magkänsla när allt är som det ska

Värme och kärlek från mig till Dig

Maria

Om skogen kunde berätta

Morgonens promenad inbjöd mina tankar till att undra vad som varit här förut.....vilka som gått här och vad som eventuellt hänt......
Nästan som en "trollsk" känsla.....som om någon ville berätta
Jag kan erkänna att jag vid ett flertal tillfällen vände mig om för att se om någon gick bakom mig
Min fyrbente vän Arvid stannade till ofta....lyssnade....tittade på mig och liksom och frågade.....hör du....ser du....
Jag kände ingen som helst rädsla, bara en stark önskan om att skogen kunde berätta vad som ville bli sagt
Denna naturstig som ligger alldeles ovanför där jag bor, har jag gått ett X antal gånger, men aldrig upplevt detta

Detta är för mig en lyx.....att kunna gå rakt ut i naturen en ledig fredag....alldeles intill där jag bor
Känna friheten att få välja var jag kan vistas med både min kropp och själ
Det ger mig så enormt mycket att få vara en del av allt det vackra....t o m med när allt går i gråskala och inte är speciellt vackert för ögat....men känslan av att vara "naturlig"och precis den jag är.....ahhh ibland undrar jag om jag skulle va ett "skogsrå"

Med all värme och kärlek Maria

Så här efter påsk

Samlade efter promenad för lite kaffe och Alfred beredd för fotboll

Så här några dagar efter påsk kan jag bara konstatera att den var helt härlig. Samling hos nära och kära för underbart fika och möte med några av de människor som betyder i mitt liv.
 Barnlek och skratt, påskmat och godis, konstrunda i den närmsta omgivningen. Vackert väder med fåglarna sjungandes i högan sky. Uppvaknade med små barns leenden......kan man begära mycket mer. Nej....inte enligt min mening.
Sådant som förgyller livet och ger det ännu mer innehåll
Tacksamhet är ordet för mig

Liten Ida

Blomprydnader och väggdekorationer utanför keramikern