Ibland får man bara gilla läget

Ja här i ett snart helt snöfritt Dalarna blåser det stormstyrka utanför fönstren. På bilden genom mina sovrumsfönster syns kala björkstammar som viker sig för den hårda vinden......inte nåt jag direkt kopplar till hur mellandagarna brukar visa upp sig i naturen.
Är det något jag annars tycker om är det just våra fantastiska årstider och den här tiden förväntar jag mig vanligtvis lite kyla och en vitglittrande snötäckt natur.....
Men men....det är bara att gilla läget
Promenaden jag vanligtvis också brukar göra på morgonen får vänta.....kanske kan blåstens vingar låta dämpa sig så jag kan gå ut lite längre fram på dagen
Det är så här det är just nu.....och jag kan göra något annat
Jag väljer att äta min frukost här i sovrummet med ett lyssnande på gårdagens P1, "Samtal om moderskap"med Majgull Axelsson. Vilket tydligen fortsätter idag med My Skarsgård. Låter intressant för en människointressserad som jag
Inte helt fel det här heller..... mys vid frukosten är aldrig fel....jag älskar nämligen att äta frukost

All värme och kärlek i blåsten.....Maria

Kroppslig och andlig kreativitetsladdning

Ibland hamnar ja i sådana lägen där jag varken tar mig tid eller snarare vill förmedla något via bloggen.....en slags vald avhållsamhet och laddning inför något nytt.
Jag blir helt enkelt så trött på mig själv och mitt evinnerliga tänkande och analyserande av just mig själv
Ibland ser jag hur jag försöker passa in i något som inte är jag....vill liksom vara som alla andra....jobba på i den grå vardagen, tjecka ut min lön den 27:e och betala mina räkningar
Bestämma sommarsemestern och ha den som mål för att jobba vidare
Men Guuuud....det gör mig galen emellanåt!!
Mina reaktioner sätter sig i hela kroppen med smärtor lite här och där. Otålig och vresighet blir också en reaktion hos mig

Jag saknar infall, spontanitet och min kreativa andliga sida.........

Jag tar då lite semester från allt det jag vanligtvis brukar göra, lyssnar djupare inåt på vad jag egentligen vill ha sagt
Länge har jag nu brottats med hur mitt liv ska se ut och blivit uppmärksam på hur jag väldigt lätt formar mig och ger vika för andras bästa.....och glömmer det löfte jag en gång gett mig själv

För några år sedan lovad jag mig själv att vara Sann, Äkta och Brutalt ärlig för att få vara den jag är
Jag bara älskar människor som står för sin tro, syn eller värderingar....bara det är deras sanning....sen kan jag tycka vad jag vill....men jag ger min fulla respekt
Det är också så jag faktiskt älskar mig själv att vara

Att jag hamnar i den här fållan tolkar jag som min lärdom
Klart som korvspad att det är mycket lättare att följa med strömmen och "hålla med", stanna i trygghetsfållan där allt lunkar på istället för att vara brutalt ärlig och gång efter annan hamna i ifrågasättande och konfliktrisk
Att gå utanför boxen, utmana och vara sann och ärlig och absolut inte bara enkelt. Det kan faktiskt vara ett tufft jobb......men också fantastiskt skönt

Nu har jag lättat mitt hjärta en stund och det känns brutalt ärligt och skönt

Hoppas ni alla haft en underbar julhelg med njutning av både mat och varandra
Om inte......gör det nu

All kärlek från mig Maria

Matchning......

Före
Den fyrbente....Arvid
Efter


Hihi, jag upptäckte idag att efter klippning matchar jag och min fyrbente vän varandra....ännu mer.....nu även färgmässigt.......flera nyanser av grått kan man säga....jaha så är det....tiden går

Jag som alltid varit förtjust i gråa hår.....nu är jag där själv
Är jag lika förtjust....??
Faktiskt...JA!
Men....det vet man aldrig.....who knows va jag tycker om nån vecka

Ta hand om era kalufser därute å va gla´
Värme o kärlek också Maria

Det är så vackert.....

Nu börjar det ta form...dessa vackra formationer av frost. Universums egna små skapelser bland både gräs och grenar.....jag tycker det är så vackert.
Jag gick ut i mycket tidig morgon på en liten promenad med min fyrbente vän Arvid. Det går liksom bäst då när han är i sitt lite lugnar jag
Så friskt....knastrande....och underbart att andas in denna lite kalla luft som gör att jag känner mig levande.....
Ja det här är lyx kan jag tycka ibland....att bara kunna gå rakt i vår vackra natur.....känna mig ledig...och just nu kunna välja vad jag vill göra under min dag
Visserligen finns det en anledning till min s k "ledighet" som jag kanske kunnat vara utan....eller...??
Det har faktiskt fört något gott med sig också som det mesta vi "råkar" ut för gör.....
Nu är valet i mina händer hur fortsättningen på mitt liv skall se ut....(precis som det inte skulle gjort det förut)

Med värme och kärlek till er alla Maria

Ärlighet och rock´n roll

Efter min lilla promenad idag på eftermiddagen kom tankar till mig om hur tacksam jag egentligen är och känner mig. Men hur jag också snabbt hamnar i ett s k "normalitetstänk".....eller är ditt mitt....?? Vad är det som är så himla normalt....
Jo....det kretsar mycket kring min kropp och hur jag känner mig. Det kan vara svårt att säga helt beroende på vem som frågar.....nämligen vad som betraktas som normalt i att känna sig rehabiliterad eller inte. Jag vet just nu att jag är sjukskriven till den 20:e denna månad...alltså en vecka kvar. Som läget är nu i min kropp....No way!
Jag har inte nämnvärt med smärtor, men är stel och blir fort trött....är inte redo för att handskas med andra människors labilitet som kan innebära fara för både mig och annan personal om endast en kan agera......No no no.
Nu är jag så rädd om min kropp....ändå finns tanken....Ähh det fixar sig....faktiskt mest för att inte vara till besvär, känner jag. In i den sk normaliteten så fort som möjligt.
Det är ju nästan så jag skäms för att jag inte är mer rädd om mig själv ibland. Eller är det nåt slags duktighetssyndrom.....may bee baby.

Jag gjorde en upptäckt till på min promenad idag.....mina behov...
Det jag spontant idag känner att jag behöver mer av i mitt liv är romantik,


färg och en massa rock´n roll helt enkelt.....yes oh yes....det är vad jag behöver

Med värme och kärlek Maria

Gömda små konstverk

Ibland kan man se installationer gjorda av konstnärer där många tankar och syften lagts ned för att förmedla något vidare till betraktaren. Varav vissa rent av kan vara något man tycker sig känna igen som någon rest från något eller som helt enkelt inte längre vill brukas.
Under morgonens promenad gjorde jag en upptäckt.....Nu när löven fallit av kommer små konstverk fram....som skulle kunnat vara just en av dessa installationer jag tidigare sett....nu fanns de helt naturligt och jag såg de då bara som konstverk.
Medans någon annan ser det som enbart skräp
Det är inte ens något jag själv skulle vilja göra eller ha....men det triggar mina kreativa tankar
Det blir även att påminna mig om det program som sänds i tv 2 om olika trosuppfattningar, då det som var förra veckan en kvinna vid namn Margitta och gudinnor.....klart sevärt....lite "spooky" kanske, men för mig intressant

Mig säger det en hel del.....så mycket beror på var i livet vi befinner oss.... Just nu!
För mig är allt vackert....allt har en mening.....Mycket betyder så lite medans lite kan betyda så mycket

Jaha....och vad vill jag nu ha sagt med detta....hm
Jo....vi är så lika i så mycket men vi har alla våra erfarenheter, upplevelser och tolkningar som gör oss unika. Vi skall vara rädd om det som är just unikt och våga visa varandra den respekt och vördnad inför det liv vi vill ha. Låt det som hindrar bara bli hinder det finns alltid en väg förbi. Följ den som är rätt för dig, kanske banar du även väg för någon annan.....

Med värme och kärlek Maria

I blåmålade naglar känns en promenad ännu lite bättre

Jag njöt hela gårdagen av att solen sken.....därute. Ändå kom inte mitt behov att gå ut förrän sen eftermiddag.
Men allt blir så vackert hur det än är ibland när man vet alternativet
Trots att solen börjat gå ner......vägar blev leriga.....löven sänkta i sin praktfulla färg, kändes det som en frisk fläkt att vistas ute i universums stora salar.
Ja faktiskt andligt......Jag gick ut när jag behövde, inte för att det förväntas att man skall gå ut p g a att solen skiner
Orken är absolut inte på topp.....det finns inget att välja på... mer än att gå sakta, ta in allt runt omkring.....njuta av mina blåmålade naglar som sällan får färgas p g a att yrket inte tillåter. Nu gör jag som jag vill!! Jag känner mig hemma med färg på mina händer.....tycker det är snyggt. Jag är ju av den "sorten" som kan tycka det fulfina är vackrare än det självklara.
Promenaden blev inte lång kan jag tycka som är van att gå timslånga promenader med min Arvid
Han tittar lika frågande på mig varje gång jag går mot dörren.....ändå känns det som han förstår....han hoppar inte upp för att få en kram som han brukar, utan håller sig längs benen och vill kela......djur är så sensitiva.....där ligger vi i lä.....!!

Med värme och kärlek Maria

Underbara morgontimmar.....

Nu när jag då äntligen är hemma igen känner jag enbart Tacksamhet
Ser Världen och Livet på ett nytt sätt Igen
Intet ont som inte har något gott med sig......Det är så sant för mig just nu
Under min vistelse på sjukhus en vecka har jag mött så många fina människor
Kvinnor och män som verkligen hamnat på rätt ställe vad det gäller sitt yrke
En och annan avvikare finns alltid....men de har bara mer att lära.....och jag behöver inte lägga min kraft och energi på dom.....det ansvaret för dom ta själva
Positiva, vänliga , ödmjuka och trygga
Vad mycket det gör i en rehabilitering......Oj oj oj.....hur viktigt som helst!!!
Det var länge sedan jag själv kände mig så positiv.......
Vissa nätter grät jag faktiskt av ren tacksamhet.....det var en skön gråt....den kom liksom långt inifrån mig själv......något som inte fått passerat min egen stolthet och rädsla inför det som varit kom nu som ett vackert höstregn från min själ
Jag grät också när jag fick duscha första gången efter operationen och såg mig i spegeln.......
-Maria.....du är inte bara hel igen.....du är t o m vacker
Jag kände mig så vacker med min helande kropp
Jag visste faktiskt inte att det varit Så viktigt för mig
Kanske har jag tagit allt lite för givet att det skulle gå så bra, men jag tror också det gett mig styrka
Så nu när jag sitter här hemma och äter min frukost....kan titta ut i det vackra runt omkring mig
inser jag vad livet kan vara föränderligt och skört. Allt som varit har gett mig ytterligare inre styrka och erfarenheter. Inget blir självklart utan bara klarare

Med värme och kärlek Maria

Jag överlämnar mig..........

Just nu står jag inför ett överlämnande av min kropp i full tillit till läkarvården och plastikkirurgin
Aldrig hade jag väl kunnat drömt att detta skulle hända......Men vem gör det....??
Jag är ändå så Tacksam att jag får den här chansen och klarat mig så bra trots allt
Visst det är en resa med cancerbesked och avidentifiering av kroppsdelar som är en del av en själv
Men som sagt.....nu överlämnar jag mig för att "helas"

Med värme och kärlek hoppas jag att ni tar hand om er därute
Maria

Börjar ladda för att landa

Under morgonens promenad med min fyrbente vän slås jag av känslan att jag börjat gå ner i varv....landar i mig själv inför kommande händelser.
På måndag är det dags att styra mot Falun för att dagen därpå bli opererad.....den här gången tas inget ifrån mig.....tvärtom.....nu blir jag "helare".
Till en början efter min operation tog jag inte in vikten av att ha förlorat ett bröst....senare varje gång jag mött mig i spegeln har jag inte sett MIG... med tiden har det växt fram och blivit självklart med en nytt bröst. Jag sa visserligen till om det direkt vid samtalen då operation bestämdes att jag ville göra en rekonstruktion för jag vet att det kan ta lång tid innan op görs annars.....men kände också ett tag att...."ska jag verkligen...??" För mig påminner det mer om cancern utan bröst än med.
Visst jag är fullt medveten om att det både kan bli smärtsamt och långdraget eftersom jag skall ta från min egen kropp.....men jag förutsätter att allt kommer att gå bra.
Jag har fullt förtroende för vår kirurgi och deras kunskap.

För mig personligen känns det viktiga att jag kan landa i mig själv och vara i den jag är för att reslutatet skall bli så bra som möjligt.....även inför återhämtningen efteråt.
Jag ser faktiskt fram emot att få ge mig själv den här tiden. Och jag tänker se filmer jag inte gett mig tid till......läsa böcker som jag inte "hunnit" med.....och nya som sätter mitt intellekt i högform...hihi.

Med facit i hand stannade jag hemma alldeles för kort tid efter min canceroperation och det har verkligen känts i både kropp och själ.
Det är faktiskt först nu jag känner mig I mig själv igen....och då är det dags för nästa ingrepp.

Men ni ska bara veta hur Tacksam jag är för att allt ändå gått så bra

Med kärlek och värme Maria

Njutbarheter för min själ...är också framtiden

När "framtiden" kommer och hälsar på klappar hjärtat några extra slag.... ögat blir tårfyllt när hon ger ett leende




Vissa små själar har fyrbenta kompisar som följer dom som en skugga



....och en mormor känner bara.....Tack

I egen person med rökelse och affirmationer

Nästan varje dag tar jag ett nytt affirmationskort i mina två helt olika "korthögar"

Dagens eller rättare sagt kvällens affirmationer bestod av

VISDOM:
Som en mästare har jag accepterat den jag är och mitt öde.
Jag låter livets ström föra mig framåt, jag accepterar allt.
Jag bedras inte längre av det tillfälliga utan lever med djupare mening och syfte

DET ÄR LÄTT FÖR MIG ATT FÖLJA MINA DRÖMMAR:
Att ha drömmar och sätta upp mål är en självklarhet för mig.
Jag vet precis hur mina drömmars liv ser ut, hur jag vill leva i det bästa av liv som jag kan föreställa mig.
Jag vet vem jag vill vara, hur och var jag bor, hur det ser ut, vad jag gör, vilka som finns runt omkring mig och hur jag mår.
Mina drömmar ger mig mening i livet. Mening som gör att jag vaknar om morgonen och ser fram emot dagen med inspiration och glädje. Mening som gör att jag njuter av nuet, för det är ett steg på vägen mot mina drömmar. Varje steg närmare mina drömma ser jag som en seger och firar ständigt mina framsteg

Ja, jag kan då inte annat säga.....vi får det vi behöver....just nu

Med värme och kärlek Maria

Vad är mitt i livet.......

En eftermiddagspromenad efter lördagsjobb med min tanke.....När är vi EGENTLIGEN mitt i Livet......?

När är vi INTE mitt i Livet.....?

Vad avgör....vem avgör......?

Kan vi vara annat.....?

Med värme och kärlek Maria

Månen höll mig vaken inatt

Även morgonhimlen förgylldes av månens gyllene sken

Många tankar iinfann sig hos mig inatt....det blev nästan trängsel i hjärnan

Jag och min man blev intervjuade igår kväll av en tidning om hur min bröstcancer påverkat mig och min familj.
Det kommer att komma ut som en extra bilaga nu under bröstcancermånaden

Min tanke med det är att om jag kan vara till hjälp för någon annan i liknande situation med reportaget är jag tacksam

Det påminner mig också om......gör jag nu allt det där jag Vill göra......?!

Är jag där jag skall vara......?!

Vad har jag lärt mig......?

Vad är viktigt för mig....?

Jag känner mig så redo.... men för vad....?

Snart stundar nästa steg i helandet efter operationen.....pirrigt....Ja....men ändå efterlängtat
Jag har inte varit riktig vän med min kropp och hoppas nu på bättring

Tar hand om mig det gör jag....så gott Jag kan

Tar ni hand om er och hur.....och vad är viktigt för er.....?

Med värme och kärlek ber jag er att tänka till Maria

En del små änglar förgyller tillvaron en höstdag i oktober

Man har mycket funderingar som liten ettåring....





- Vad är det allt för någonting som ligger och skräpar på backen
det prasslar så härligt.....?

-Hmmm, undrar om jag kan lyfta ner krukan från stolen ...?

- Kan man få lite hjälp........?!

Det börjar andas höst på mitt "Fagerhult"

Jag gav mig en meditativ morgonpromenad

Min morgon tillägnade jag mig själv en välgörande promenad på ca 1,5 tim.....vad ska jag säga...jag har inte kunnat ge mig själv något bättre en sådan här underbar dag.... jag kom att stå min egen religiositet mycket nära. Herre min skapare va vackert det kan vara ute en höstdag! Utan kamera finns inget bildbevis men jag kan beskriva med mina ord

Tänk er själva....daggvått gräs....sjön spegelblank med dimman som täcke....vackra nät i olika formationer bland både grässtrån och grenar....fåglarna i samtal med varandra....hästar galopperande i en hage med manen och svansen dansande runt kropparna....rönnbären med sin vackra färger i klasar och solen gnistrande från klar himmel. Jag säger bara......känn på den. Det är precis sådana tillfällen jag blir religiös och står ännu närmre min egen andlighet. Jag kan inte komma närmre ett meditativt tillstånd i full rörelse. Det gör så gott åt själen och anledning till att njuta av livet

Med värmande kärlek Maria

Vi har också "tanklock"

Handen på hjärtat....jag har då varken haft lust eller engagemang till att skriva på bloggen under en period. Inte för att jag ursäktar på nåt sätt, men ibland kan jag tycka det blir för mycket exponerande åt alla håll. I sannare ordlag ändå.....omvärldsberoendet och bekräftelse behovet är så stort bland oss människor, så ibland blir det lite för mycket för mig. Personligen har jag ett stort behov av att få dra mig in i min egen lilla bubbla och reflektera vad jag egentligen tycker.
Det har varit mycket skeenden under tid som påverkat mig mer än jag anat.
Jag märker det på att jag låter mig dras med i så mycket.....speciellt då negationer. Vilket i sin tur ger mig negativa tankar om både mig själv och det jag gör.
Trötthet, yrselkänsla, sömnproblem och tungandad....ganska typiska symtom på inre stress eller som jag befarade....sköldkörtelkrångel, eftersom det finns i släkten. Faktiskt så lämnade jag prover och fick veta idag allt va ok. Då kan det uteslutas!
Nyligen gjorde jag och sonen ett miljöombyte som gav mig en annan insyn på mitt liv. Bara att få stänga dörren.....lämna det ordinära.....göra saker på infall....möta nya människor....oh my God, va det är skönt. Samtidigt som jag älskar skogen, tystheten och naturen, behöver jag staden med möjligheter att välja om jag vill fika, shoppa eller bara strosa runt som den jag är utan att nån bryr sig.
Så jag säger...Tack till universum för den möjligheten
En rejäl förkylning har jag också dragit på mig, men ätit Panodil och tagit nässpray för att kunna åka till Falun för en ny mammografi. Vill inte att något skall förhindra väntande operation. Så jag har ställt in alla verktyg jag har på att det inte skall vara några nya angrepp i kroppen....eller ja....fast stopp där....ordet inte suddar vi ut här...och tackar för den friska kroppen som kommer bli ännu bättre. Så tänker jag perfekta tankar om mig själv istället och fyller den med harmoni för att det skall finnas plats för hälsa och inre skönhet. Skruvar ur mig "Jante" , som man skruvar tanklocket av en bil och höjer mig själv till skyarna...lite ovant men nödvändigt. För att vända på det... att alltid prata sjukdomar och sådant som tynger gör ju bara att vi befinner oss i den energin....och vad får vi tillbaka....och hur blir tankarna.....jodå men så att...
Oj va skrivsugen jag var då helt plötsligt....nåt på gång kanske...who knows

Med värmande kärlek Maria

Det känns som det råder en viss obalans..........

Just nu har vi inget vidare flyt i vår familj skulle jag vilja uttrycka det som.....eller är det något vi inte ser
Bilen låter som den hade en jetmotor ..........
Diskmaskinens hjul som åker av varje gång man drar ut en korg och nu även luckan som inte riktigt vill hålla sig stängd
Vår fyrbente vän tycks tro att allt är ätbart....förutom mat, papperskorgar, städredskap bilinredning och det senaste nämligen igår....skrivaren(luckan till färgpatron plus en av färgerna) så den blir nu ur funktion
Till min glädje fanns i alla fall huset vi tittat på fortfarande till försäljning eftersom säljaren inte godtagit de bud som getts, så jag tog och ringde till "vår" bankman för ett lånelöfte idag faktiskt.....ja....då har hon semester
Sen har vi den mänskliga delen då.....maken hade någon typ av magåkomma i fredags och blev liggande hela dagen och är lite allmänt nedsatt
För egen del är kroppen i olag....akalasin gör sig mer påmind än på länge....ett tryck och stickande känsla i mellangärdet och rygg som finns där natt som dag.....om det nu hör ihop eller... vet jag inte...men det tär
Ja det är en del av vad som händer runt oss just nu, jag kan inte dra allt...det känns inte klokt

Jag då som tror och tänker i banor som att ..... livet blir vad du gör det till .... får en tankeställare om vad jag gör som får det här just nu. Jag skulle behöva en vägvisare till hjälp.....eller är det kanske så att jag lyssnar väldigt dåligt till min egen.....?!
Att livet inte är rosenrött och bestrött med glitter framför varje steg....vet vi väl alla....men ibland känns det så tunggrott och kämpande helt enkelt
Vad ska jag lära mig av det här.....?
Är jag ämnad till att alltid kämpa.....?
Vad är det jag inte ser......?

För övrigt är livet alldeles förunderligt underbart med nya små liv att njuta av och lägga kärlek på. Små prinsar och prinsessor som kallar mig mormor och som jag hoppas kunna få delge något av vad jag har att ge. Som de kan ha med sig i sitt liv.....kanske till sina barn och barnbarn en dag.
Ja livet har verkligen många ansikten..... precis som vi själva...många delar
Det gäller bara att finna balansen

Med kärlek och värme Maria

Prinsar och prinsessor

Tänkte bara presentera det nya lilla liv som tillkommit i min familj....prinsessan Ida
och hennes kusin.....två av mina barnbarn. Storprinsen Alfred höll på med nåt helt annat just då...spela spel i Iphone....jo det ska börjas i tid
Prins Axel och Emelie....mommos lilla blåbärsmuffins
Stolt mommo med lilla Ida....Äntligen


Efter en måltid blir man trött.....allt bara hänger...precis som på mommo. Pussgurkan

Ja mina vänner....det här är kärlek på hög nivå

Med värme och kärlek till er alla Maria