Bli den du är...eller ännu inte varit. Se livet för vad det är....just nu. Känn in....andas....reflektera...och bara njut av att just du är du
Följ dina drömmar och låt inget hindra dig
Livet är till för att levas....

Gud...får man ångra sig

Gud...kan jag få ändra mig. Jag vill ha honom tillbaka, han fattas mig så enormt........
Imorse var tomheten större än någonsin. Inga tassar...ingen matskål...ingen att gå ut med...inga vackra ögon att se in i medan man gör sig iordning för dagen
Jag vet att han har det bra och att det inte kunnat bli på nåt annat sätt....men smärtan är outhärdlig precis just nu.
På väg till Stockholm idag slog mig tanken....Vad gör jag här?.....tårarna rann för att jag visste att Du inte skulle möta mg i dörren när jag kommer hem...Å Herregud...kan jag inte få ångra mig...som vilken ångervecka som helst.
Jag har fått så fina ord och tankar av vänner som verkligen vill mig väl.
En vän gav mig en blomma att plantera....den ska få symbolisera vår Balder i sin hundhimmel.....våran livsnjutare lever i vidare i en annan dimension.
Ja jag vet, jag kanske ältar....men det är precis vad jag behöver just nu....inte alltid vara Så stark och stå ut för att andra inte orkar....jag tänker gå igenom den här sorgen på mitt sätt
Samtidigt pågår livet...och det går det också

En liten ängel.....

Jag tackar Gud för att vår lilla ängel Alfred var hemma hos oss i lördags. Han gav mig möjligheten att skingra mina tankar och befinna mig i nuet. Dessa små händer (även om han nu är 3,5 år stor)....doften av hans nybadade hår..... alla frågor och kommentarer som kommer direkt ifrån hjärtat. Allt blir så levande och självklart.
Jag älskar dig...mojmojs gull

Befinna sig mitt i sorgen......

Igår fick vi veta att vår älskade Balder har cancer, spridd i kroppen. Min man blev tillfrågad om han kunde tänka sig åka hem med tomt koppel. Vilket han nu inte kunde utan vi har fått ett erbjudande av denne fantastiske veterinär att han är beredd att ta sig an ett avslut för Balder på ledig tid så snart som möjligt.
Aj aj aj...det gör så ont att veta att min älskade vän snart inte ska gå med mig på promenader.... möta mig i dörren med sin stora viftande svans....lika lycklig varje dag...hans blöta kalla nos mitt i ansiktet för att visa sin kärlek...ligga i korgen och vänta på att jag säger godnatt... Eller när jag dammsuger kommer han och ställer sig framför mig för att bli dammsugen han också....å bara njuter.....jag har ett stort behov just nu att få befinna mig mitt i denna sorg för att lättare sedan komma ut på andra sidan.
Å jag som alltid kallat honom Balder Bula..mammas. Och det är precis vad som hänt med honom ...full av bulor i hals, lymfar, lever och andra viktiga organ....ingen återvändo.
Jovisst, finns det möjlighet till operation och cellgiftsbehandling....men för vem då???
Han skulle aldrig få göra det han älskar.... springa i skogen...jaga...och bara var den livsnjutare han varit. Nej här har vi nåt att lära av djuren och försöka förstå deras språk. Levde han i naturen hade det tagits om hand på ett för dom naturlig sätt. Vilket jag också anser att vi är skyldig dessa underbara själar, som ger oss så fantastiskt mycket.
Nånstans vet vi från första dagen vi skaffar hund eller annat djur att denna dag skall komma. Men den kommer alltid lika oanmäld och olämpligt för oss.......

Kreativ eller psykisk ohälsa........

August Strindberg, Vincent van Gogh, Virginia Woolf, Edvard Munch är några av de storheter som drabbades av psykiska sjukdomar, såsom psykoser eller schizofreni, men ändå hade förmågan att kunna använda sin kreativitet så att vi andra fick ta del av deras verk.
Anledning till att jag skriver detta är att det åter igen gjorts undersökningar, nu av svenska forskare, på sambandet mellan psykisk ohälsa och kreativitet.
Friska högkreativa hjärnor påminner om schizofrena. Det är t o m bevisat att det finns samband mellan psykisk ohälsa eller hjärnor som fungerar som sjuka och kreativitet och förmåga till nytänkande. Briljanta personer har oftare psykisk sjukdom i släkten och de kan oftare drabbas av psykisk sjukdom under perioder i livet.
Vad vill jag nu säga med detta??? Jo, det jag ofta slås av är att vi särskiljer oss väldigt lätt ifrån de som vi tycker beter sig annorlunda, lite galet, går utanför boxen, avviker från det vi själva tycker är normalt.....vad det nu är. Finns det dessutom en diagnos eller ett rykte att du mår psykiskt dåligt, betraktas du genast som mer eller mindre onormal. Vi har inte skaffat oss den acceptans som behövs för att se människan bakom diagnosen eller det avvikandet handlandet. Då lever vi ändock på 2010-talet. Visst det har gått framåt, men det finns förvånansvärt mycket dömande och värderande beträffande detta. Min önskan är att vi ser varandra precis för vad vi är, oavsett sjukdom, beteende eller nåt vi uppfattar annorlunda än oss själv. Jag väljer då hellre av vara lite galen och kreativ än att bara gå runt och vara Normal......

Att unna sig det goda........

Att unna sig något gott och må bra kan betyda så ofantligt mycket och olika från person till person. För mig kan det vara att få ta en promenad en solig dag som i lördags tillsammans med något av det käraste jag har. Ligga kvar i sängen med en välsmakande kopp te på morgonen och läsa något som ger betydelse för min själ och får mig att må bra. En av dessa, nu av mig, vällästa böcker är "Kreativ visulisering" av Shakti Gawain. Jag köpte den redan i slutet av 90-talet och den håller mycket bra än. Innehållet är mycket överensstämmande med psykosyntesens verktyg och metoder. Ett holistiskt tänkande som innefattar HELA människan. En annan relativt nyinköpt bok är "Pippi Power - 7 vägar till kvinnlig kraft" av Gitte Jörgensen. Den ger mig glädje, livslust och energi med hela sitt utförande och innehåll. Vissa sidor är upp och nedvända, fram och baklänges lästa - ja riktigt kul att läsa, trots sitt emellanåt allvarliga budskap. Två böcker jag varmt kan rekommendera den som gillar personlig utveckling.
Nu på söndagskvällen har jag unnat oss nybakta bullar - kanske inte så gott för själen...men för magen...eller jo...även min själ mår bra när det doftar nybakat i mitt kök.
Det är en viktig del i livet att få unna sig det som gör en själv gott även om det innehåller både kalorier och annat onyttigt.....bara det blir med måtta

Tillbaka till verkligheten.......

Sitter just nu och tittat ut i ett regnigt Dalarna och minns tillbaka på min resa till Göteborg. Jag har vistats hos fyra härliga ungdomar under fyra dagar. Det är riktigt härligt att fått tagit del av deras vardag....höra och se deras drömmar för framtiden....se deras förväntan på livet i stort...ja det är en erfarenhet att få ta del av de ungas tankar. Deras själar bländar verkligen universum.
Mysiga fik, loppisar har naturligtvis besökts och möjligheten att bara få vara....härligt
Nu börjar jag snart mitt arbete ikväll och kastas snabb tillbaka in i verkligheten. Det är så det är...Livet....snabba kast

I väntan på....

Under tiden jag väntar på att åka iväg till Göteborg hinner jag pyssla lite med mina fina blommor som jag köpte in igår och som nu pryder mina köksfönster

Göteborg...Here I come

Jaha, här packs det för fullt. Jag ska nämnligen åka med lillasyster yster till Göteborg och vara gäst hos två av hennes barn som är bosatta där. Ska bli riktigt kul....samtidigt lite konstigt att vara ifrån min familj ända fram till tisdag. Ack så nyttigt också, för oss alla

Ibland talar tinget till en.....

Idag var det åter igen en sån där underbar morgon. Jag är så oerhört tacksam över att jag har lediga dagar ibland och att jag då kan få friheten att promenera i tidig morgon och känna alla dofter. Låta ögat få sig en dos av verkligheten som kan vara så vacker med blomning av vårens sippor. Se ut över åker och mark med himlen som bakgrund....åååå vad min själ mår gott.
Dagen förgylldes med besök av min dotter, vi gjorde en färd till växthus och köpte oss dessa underbara pelargoner "Mårbacka". Vi stannade även i en bondromantisk butik med namnet "Mormors Hus" där fann jag en väska som det helt enkelt stod.... Det här är din väska på!....vips så var din min..... visst är den väl härlig

Vissa dagar växer man mer......

Igår var en sån där dag på mitt ena jobb som tog enormt med energi. Jag jobbar nämnligen på ett boende med psykiskt/dement diagnostiserade människor. Alla är underbara i sig, men kräver oerhört olika uppmärksamhet och engagemang. Jag lär mig nåt nytt varje gång, både om de boende och om mig själv. När jag åkte hem kände jag mig energislut och tom.
Men se de mina vänner, kompenserades av påfyllning igen av en liten man vars namn är Alfred. Han är mitt första barnbarn och hur ljuvlig som helst. Bara det där underbara när man möts av en stor kram värmer långt in i hjärteroten. Det är mumma för själen det. Nu var det några dagar sedan vi träffats, så mamma Evelina (min härliga dotter) hade tagit med sig pyjamas och tandborste för lilleman kom antagligen att somna på vägen hem.....mommos gull
Ett litet liv till gav sig tillkänna igår faktiskt....längtar väl ut till mommo så klart Min äldsta dotter Emelie ringde och var så lycklig över att ha känt fosterrörelser. Det är visserligen en stund kvar ...september...innan vi får träffa det lilla livet...men i alla fall. Ja livet är för underbart ändå. Mitt i alltihop hade vi rörmokare som fixade i köket, min man som satt ihop ytterligare inredning, kompis till min son spelade lite trummor och sen kom en jaktkompis till min man. Visst är det härligt med blandade energier
Jag nu då, som jobbar med psykosyntes också, blir så medveten om hur många delpersonligheter jag använder under en dag. Och om jag fortfarande agerar som den jag är eller om jag anpassar mig efter förväntningar. Då ska jag säga att idag har jag agerat som den jag är, för jag känner mig påfylld och nöjd även om kroppen är trött. Jag känner tacksamhet för få lära mig så mycket av så olika människor under en och samma dag. Å jag växer.....

Bilder från morgonens promenad

Jag måste erkänna att jag känner mig så väl förunnad att kunna gå rakt ut i skogen bakom vårt hus. Det är lika underbart varje gång att lyssna på naturens alla ljud och bara gå och andas frihet.
I morse hördes humlornas surrande lika starkt som fåglarnas. Min älskade vän Balder följer mig på mina promenader...eller är det kanske tvärtom...ja ja, vilket spelar ingen roll..vi går tillsammans.
Det morgnar som denna som jag nästan skulle kunna bli religiös. Universum visar sig från sitt bästa jag....eller vänta få se...är det Jag som Ser det bästa i universum. Förresten det spelar heller ingen roll..vi är väl alla en del av det. Underbart är det i alla fall. Jag tog några bilder för att visa...kanske går det fram vad jag menar

Livet pågår hela tiden......

Nu är det så här för mig.......Jag har gått i trygghetens tofflor alldeles för länge och inte tagit tag i mitt eget liv och förändrat det till så som jag Skulle vilja ha det. Det går liksom i perioder med mig. Ibland sker saker så där pang..pang..pang, sen kommer den där andra sidan av mig som rättar in sig i trygghetszoner och bara låter livet rulla på utan att låta tanke och handling höra ihop. Allt ska jag göra sen, och det är precis vad som händer...men det blir bara senare. Gud vad jag tycker det är jobbigt. Ändå gör jag samma sak om och om igen. Till saken hör att min man och jag är ganska lika i det här fallet.....synd nog. Men nu ska jag visa er vad han har tagit tag i. Medan jag nu sitter här och lär mig blogga, växer mitt nya kök framÅ vad jag har väntat på att få gå omkring i mitt stora nya kök. Barfota på trägolv...ahh...vilken härlig känsla. Ha det gott ikväll mina vänner. Det tänker jag ha...hihi

Japp då är man igång då

Nu tänker jag börja blogga jag också. Jag har varit sugen länge men inte kommit till skott. Det är tack vare lilla syster yster faktiskt som detta händer. Hon är min inspiratör i livet just nu. Så häng med nu går det undan.