Ärlighet och rock´n roll

Efter min lilla promenad idag på eftermiddagen kom tankar till mig om hur tacksam jag egentligen är och känner mig. Men hur jag också snabbt hamnar i ett s k "normalitetstänk".....eller är ditt mitt....?? Vad är det som är så himla normalt....
Jo....det kretsar mycket kring min kropp och hur jag känner mig. Det kan vara svårt att säga helt beroende på vem som frågar.....nämligen vad som betraktas som normalt i att känna sig rehabiliterad eller inte. Jag vet just nu att jag är sjukskriven till den 20:e denna månad...alltså en vecka kvar. Som läget är nu i min kropp....No way!
Jag har inte nämnvärt med smärtor, men är stel och blir fort trött....är inte redo för att handskas med andra människors labilitet som kan innebära fara för både mig och annan personal om endast en kan agera......No no no.
Nu är jag så rädd om min kropp....ändå finns tanken....Ähh det fixar sig....faktiskt mest för att inte vara till besvär, känner jag. In i den sk normaliteten så fort som möjligt.
Det är ju nästan så jag skäms för att jag inte är mer rädd om mig själv ibland. Eller är det nåt slags duktighetssyndrom.....may bee baby.

Jag gjorde en upptäckt till på min promenad idag.....mina behov...
Det jag spontant idag känner att jag behöver mer av i mitt liv är romantik,


färg och en massa rock´n roll helt enkelt.....yes oh yes....det är vad jag behöver

Med värme och kärlek Maria