Trött...eller trött

Så här, som på bilden, känner ja mig allt som oftast just för tillfället. Jag vill så mycket men är så i grunden trött.
Trots att jag både mediterar,yogar och promenerar infinner sig den ofantliga trötthet.
Det går liksom inte att hålla emot.
Egentligen är det en skön trötthet, men samtidigt så bedövande.
Nästan lite irriterande.
Men men.....det är så det är just nu!
Jag brukar råda andra till att känna vad kroppen har att säga, lyssna på den och följ sina behov.
Men tänk att när det kommer till en själv...är det liksom något annat. Jaha och varför skulle då inte jag själv lyssna på min kropp och mina behov. Det är nog bara så......att gilla läget. Lägga mina inre krav på mig själv åt sidan. Vara trött och ge mig den vila och sömn jag antagligen behöver för att ladda inför kommande händelser och upplevelser. Vad det är vet jag inte. Men kraft behövs tydligen.
Många av oss känner ju av denna bedövande "vårtrötthet" som vi kallar den. Jag tycker bara att det låter så bakvänt att man blir trött denna underbara årstid. När allt börjar knoppa och är på gång inför ännu en ny årstid. Det logiska borde väl vara att man är pigg, nyfiken och förväntansfull.
Se där.....nu kom ett icke godtagande igen. Nej nu är det så här det är.
Hihiii....tänk er själva om vi gjorde som björnen på bilden. Mitt i samhällena "hänger" folk lite överallt och tar sig en "tuppis". Lite latjo. Nejdå, vi trugar oftast på, kämpar emot och vill att allt ska funka ändå.
Man kan ju undra om vi tycker det är nåt typ av fel att följa, lyssna och ge oss själva det vi behöver ibland.
Eller......