Liten blir stor drömmer och tror.......radididididaj

I onsdags gick mitt yngsta barn....min son Gustav ut nionde klass.

Det han är mitt i bild som tittar i kameran

Uppklädda och vackra gick de in kyrkan på sin sista dag i grundskolan med vänner som funnits tillsammans sedan 6-års ålder. Och nu ska de alla vidare på den banan där de börjar skapa sin framtid. ämtar inte Gustav

Man kan ana sig till att sonen har anlag till hantverkande. Nämligen så kom hans slöjdlärare och gav min man den "svepask" som Gustav tillverkat  men inte tagit hem. Man kan ju undra varför.....den är jättefin....se här där den står bland all vackra blommor han fick

Min egen önskan är att de verkligen väljer sin egen väg utan allt för mycket påverkan av andra. Att de redan nu lyssnar vad hjärtat vill.

Blir det inte riktigt rätt i första valet s a s......önskar jag att de tar chansen och kasta sig in i något som känns bättre för dem själv. Det behöver inte vara helt lätt att veta i denna ålder vad som bliva skall i framtiden. Det kan behövas att provas och ändras till dess att allt faller på plats. "Misslyckanden" som vi brukar kalla det, lär vi bara av. Det ger oss en ny syn på det som blir och om oss själva.

Nej prova era vingar......flyg högt och få perspektiv på tillvaron.

Njut av det som kallas Livet

Vägen fram banar ni själva

All lycka till er ni fina

All kärlek till er alla....faderalla

Maria