Decembertankar

                                             * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * *

Så här i stunder före julen och i det snart stundande nyåret börjar många summera det gågna året. Så också jag. Har jag gjort något av det jag ville med detta år?

Om jag ska vara alldeles ärlig........inte mycket!

Det känns mer som om jag bara sett tiden an så att säga. 

Ändå finns det så mycket jag känner mig tacksam för 

och mycket som jag funderar.......varför har jag inte gjort något åt det?!

Vad är det i mig som gör att jag fortfarande går med på så mycket jag inte vill?!

Jag har en känsla av att......det liksom står still.....stagnation....?

Men vad är det då jag vill?

Ja, ni förstår ju!

Med dessa frågor florerande i huvudet känns det ofta ganska fullt.

Ett tag kändes mer eller mindre som en press att jag absolut skulle göra något speciellt med mitt liv efter cancerbeskedet.

Så pass att jag t o m glömde vad som egentligen hände

Jag helt enkelt förminskade mina egna upplevelser och känslor.....det fanns de som hade det mycket värre!

Mitt var ingenting liksom.......

Jag liksom tillät mig inte riktigt att sörja den del av mig som togs bort.

Visserligen är jag konstruerad efter det.....men kom ihåg! Det är ingen ersättning för sin egen kropp eller vad som hänt.

Så nu i skrivande stund upptäcker jag vad jag tillåtit mig Detta år.......bara varit där jag är just nu

Japp det är så det har varit

Därav känslan också att inget gått framåt.....utanför mig

Men inuti mig har det hänt en hel del

Och jag är så tacksam för min härliga familj med alla tillhörande

Små som stora knasbollar

Tack från hjärtat att ni finns i mitt liv

Bara så där en vanlig eftermiddag i december........Kärlek....Maria