Ibland blir allt så "ovärldsligt"

Min morgon började ungefär som den brukar med en långpromenad i skog och mark runt där jag bor med min hund Arvid.
Jag studerade ett sommarställe i en skogsglänta med tanken......vad lite vi vet vad som pågår hos andra. Är det någon därinne eller.......
Luften kändes lite tung och som den skulle till att erbjuda lite regn. En stund senare blev det en rejäl smäll.....mycket dov och lite obehaglig. Åska.....eller.....men inget mer. Nog för att Arvid tittade på mig med sina frågande ögon......Vad var det där? Ska vi bli rädda....eller?

Mycket tankar cirkulerad under min promenad. Faktiskt en hel del på.......Hur är det egentligen?
Lever vi bara detta liv eller finns det flera dimensioner.
Mitt svar blir alltid detsamma.....Det finns fler. Men vad och hur.......Ja det är just frågan eller är det en känsla kanske. Vill jag tro det för det känns lättare och inte så definitivt.
Visst blir det lättare.....men jag tror hur som helst att det finns nåt mer. Nästan säker faktiskt!



Nu kom väl de här tankarna inte direkt från ingenstans. Nejdå, jag skulle på en anhörigs begravning till Västerås Domkyrka.
Det blev en mycket fin sådan. Visst det är alltid tungt och omedveten spänning men det var ändå lättsamt. Jag tänker också....vilka bilder och minnen dyker upp i var och en av oss.....
Min medvetenhet om vad allt "därute" blir liksom ovärldsligt, för vips....som man viftar med ett trollspö eller blåser ut ett ljus....så är någons tid utmätt och slut. Allt fortgår som ingenting har hänt. Visst det skall så vara. Men min tanke befinner sig i vad mycket onödigt vi gör och lägger energi på. Bryr oss i sånt vi inte har att göra med eller andra irritationer som istället kan transformeras till sitt eget liv.
Åter igen.....Leva Nu......Inte bara morgon eller Sen....För hur vet vi......

Med kärlek och värme Maria