Söndagstankar

Vaknade som jag brukar på en söndag....ganska tidigt.
Gick en promenad ca 1,5 timme. Mina tankar går oftast i hur jag lever, gör jag det jag vill....sköter jag min kropp......umgås jag tillräckligt med mina barn.....hur social är jag överhuvudtaget....nu för tiden.
Svaren har bara jag, det vet jag....ändå återkommer samma tankar och frågor i mitt huvud.
Tycker jag själv att jag är tillräcklig........Good enough, så att säga.
Nej, baske mig att jag tycker. Därför återkommer dessa tankar också. Jag är inte nöjd med mig själv....just nu. Varför gå runt och lura mig själv med att jag gör så gott jag kan. Jag kan mycket mer än det jag gör. Att jag också kan erkänna detta för mig själv känns lika viktigt som att tänka. Ge mig själv acceptansen att det är just så här jag gör och utgå härifrån. Visst jag sköter min kropp...rätt bra. Att jag inte fullt ut gör det jag vill....låtit tankar om att andra inte skulle samtycka eller opponera sig....så vore jag själv...hur gjorde jag då....Då kommer svaren. Varför låta det hindra nu då? Social eller inte....där har jag gjort ett val.....hålla mig med och göra som "alla andra"...Nej Tack! Då är jag väl osocial då....faktiskt. Ja, vi gör våra val hela tiden. Good or bad, det vet man nog bäst själv i slutänden.

Så kommer vi till barnen. Gud, vad jag är lycklig som har tre friska barn. Och dessutom barnbarn...ett än så länge. Det andra är på väg, men ligger fortfarande i trygghet i sin mammas mage (min äldsta dotter)och kommer vilken dag som helst. De har ätit middag hos oss idag, jag har fått rå om dom idag som det par de är än så länge. Vem vet, nästa gång vi ses kanske dom är tre.....såååå härligt
Men bara det där att veta...dom är en del av mig....ja det är fantastiskt. Då känner jag mig så nöjd och Good enogh. Jag har det nog rätt bra