Harmoni....?

Harmoni ja....vem vill inte känna harmoni. Hur allt bara stämmer i det du gör och det som händer runt omkring dig. Känna det där lugnet som sprider sig i hela kroppen var helst du befinner dig. Eller att du kan känna....nej det här stämmer inte med mig.....jag säger ifrån...och ett lugn infinner sig för att du just uttryckt det rätta för Ditt behov.
Vore det inte underbart att se ut över horisonten. känna harmonin och balansen i mötet med vattnet och himlen.
Nu kan vattnet också vara.....oroligt....snabbt skiftande och djupt....precis som livet självt. Då när vi prövas i vår livskunskap. Det var precis vad som hände i börja av veckan för en av mina vänner. Hon miste en son, som valde själv att släcka sin livslåga. Det är sådant vi inte riktigt räknar med ska hända....oss själva...utan det händer bara andra. Då kan det vara svårt att känna harmoni.....att det yttre stämmer med det inre....vilken beredskap har vi när något händer. Ja det går naturligtvis inte att förbereda sig i det här fallet, men hur gör vi då? Tillåter vi oss att känna.....sörja....uttrycka....eller låter vi allt bara rulla på. Blir vi andra runt omkring påminda om hur skört livet är egentligen.... säger vi det vi vill säga till varandra....nu när vi har varandra. Livet kan vara både svårt och alldeles underbart.....och det är precis där jag tror att vi behöver lära känna vår harmoni och balans. Låta oss själva falla när det behövs... ge den tillåtelsen till oss själva. Finnas för varandra och göra så gott man nu kan med att bara finnas för den som har det svårt. Ord behövs inte jämt....utan närhet , empati och massor med kärlek. Ger vi varandra det då...? Ja, jag tror vi är ganska bra på när något händer.....Men måste det inträffa något innan vi visar varandra vad vi kan ge. För mig har det än en gång blivit viktigt att vara sann....säga något fint till någon....visa kärlek för att glädja både mig själv och andra