Jag fick följe av min man imorse på min morgonpromenad. Dessa underbara morgnar, med sin friskhet och välkomnande av en ny dag. Det inger hopp om liv och nyfikenhet på vad som erbjuds och skall lära en den här dagen.
Vi hann gå ca 5 meter från vårt hus....Pang!!....Ajjj!! så var min man anfallen av en geting på halsen. Fort in...lade is på sticket. Stick nr 6 på bara några dagar. Nu var det här inte en "vanlig" geting utan en jordgeting som har vår gård som flygfält, och tyckte väl att min man gick ivägen för honom.
Usch och fy...jag älskar inte getingar.....jag förtränger obehaget med risken att bli stungen av dessa ilskna små kryp. Ja, jag vet....alla har rätt att finnas och fyller ett syfte...men nej..ibland är det svårt att vara så accepterande....men är det ändå inte lite konstigt. Det är bara min man som blir stucken inte någon annan i familjen...hmm
Ja fy...det DÄR är inte nice. Inte när man får dom på gaffeln när man käkar salladute i det gröna heller...men men man får väl tvätta sig lite bättre nästa gång
SvaraRaderaLove och hälsa den otursförföljde mannen
Jaha du vännen, vi måste nog varit bra otvättade den gången....hihi
SvaraRaderaJag hälsar...:)
Hej vännen här hittade jag dig:)Trevlig blogg precis som du;):) sköt om dig kram kram
SvaraRadera