Något har flyttat in i min kropp

Ja, sanna mina ord, jag gör allt jag kan just nu för att inte uppleva att någon dörr har stängts mitt framför ögonen på mig. Men det kan nog vara väldigt lätt att fastna när man får den bekräftelse man egentligen inte ville ha.
I förrgår var jag på undersökning nr 2 och fick veta att något flyttat in i min kropp...utan att ens betala hyra. Namnet är tydligen Tumör....bostaden är i hö bröst. Vad jag vet har jag aldrig skrivit något kontrakt med denna hyresgäst och har för avsikt att vräka denne så snart som möjligt. Vi kommer nu gemensamt att först ta reda på om denna hyresgäst är av vänligare eller ovänligare art via magnetröntgen nästa vecka. Sen har vi även fått tid till den som kommer att vräka densamme (kirurgen) i början av december.

Tack gode gud för att jag fick denna underbara kvinnliga läkare, som min. Hon känns trygg och jag har full tillit till hennes kunskap. Hon ville repetera sitt budskap till mig flera gånger, hon tänkte nog att jag inte riktigt förstod vad hon pratade om. Men jag har haft mina aningar nu i flera månader och kände mig ganska mentalt förberedd.....tyvärr. Hon bad mig nu, symboliskt, att dela upp livet i tre korgar:
Den första skulle jag använda mig till att fokusera på de tider och prover jag skall förberedas med
Den andra skulle innehålla budskap till min familj, vänner, arbetskamrater att jag står under utredning
Den tredje.....vet vi ännu ingenting om

En bra symbolik.....men jag kan säga att det är svårt att befinna sig i en korg i taget. Jag har varit och rotat i både första och andra korgen, men så ibland kommer den tredje liksom instucken av sig självt. Det är liksom ofrånkomligt. Vad ska jag fylla den med? Bör jag inte fylla den med mina mål, drömmar och önskningar......ja du milde tid jag hade nog trott som många andra... "Detta händer inte mig"......likväl som...ja ja herregud de är så skickliga idag, och det behöver ju inte va så farligt.

Jag skulle egentligen jobba hela helgen, men fick ledigt trots kort varsel...åtminstone på lördagen. Då ska jag nämligen njuta av mitt ena barnbarn, som kommer till mojmoj på fredagen för att sova över. Det är sådant jag fokuserar på nu....allt vackert.
Så förlåt mina nära och kära om jag verkat lite frånvarande, jag har haft en rädsla för att denna ovälkomna gäst redan bodde i min kropp....Tyvärr hade jag rätt. Nu är jag inte rädd längre....bara fast besluten att vräka denna inkräktare.