Denna oktober månad som går i rosa med tanke på bröstcancer, insamlingar och bidrag till fortsatt forskning och hjälp till oss som en gång fått den diagnosen.
Jag tycker det är fantastiskt......men......det minner mig också om hur det en gång varit.
Det är inget jag tänker på dagligdags......absolut inte!
Jag hade fullt förtroende direkt till vår sjukvård....
Men en viss oro finns ändock där just i denna påminnelsens månad om att det kan hända igen.
Garantier har ingen......om nåt faktiskt
Tacksamheten till att jag är den jag är idag är stor
För snart två år sedan då jag fick mitt besked fanns det ändå tillfällen då jag lekte med tanken......tänk om..??!!
Vad skulle jag göra då?
Nu tänker jag.....
Gör jag det då?
Om inte......vad hindrar mig nu?
Ja denna rosa månad får mina tankar att cirkulera i livets stora banor
Men tacksam är jag och det är gott nog....för mig
Puss Kram å Kärleksbomber
Maria
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar